*-*
Den senaste veckan har varit väldigt intensiv, har varit ute och träffat nya människor i princip varje kväll. Eftersom jag inte är 21 som resten av folket här så blir jag lite trött av det, haha.
Men jag har det bra, har träffat en del riktigt fina personer och varit på oräkneliga trevliga barer/pubar/klubbar.
Universitetet lämnar mig dock med en känsla av otillräcklighet som jag är ovan vid. Jag är van vid att hantera det akademiska med en handviftning, är det någon diskurs som jag verkligen kan bemästra så är det den.
Men här är jag nervös, rädd för att säga fel, verka dum; känner mig dum.
Väldigt bra faktiskt, är ju en av anledningarna till att jag åkte, att försöka komma ifrån min arrogans.
Har dock träffat en tysk version av mig själv i Judith så det funkar sådär men det är väldigt skönt att ha hittat någon som jag klickar med.
Efter mina föreläsningar idag ska jag på erasmusträff, är nån språkgrej. Sen ska jag till movie society och titta på momento.
Har varit helt medicinfri i 6 veckor nu ungefär. Kan inte avgöra om det är allt nytt eller medicinen som gör mig känsligare, men känsligare är jag iaf. Men jag är inte deprimerad, jag har inte ångest. Efter att ha ätit psykofarmaka i över 10 år är det svårt att veta vad som är vad men nu är den delen slut, det var den sista symboliska biten av sjukdomen som jag kastade ut ur mitt liv.
Iaf kära vänner, saknar er! Puss!
