alla di fina
fylldes just av en känsla av tveksamhet och tomhet samtidigt när jag ena sekunden tänkte på hur skönt det var med julen och vila, den andra på hur jag längtar efter värme och ljus i våren och hur jag samtidigt längtar efter att stanna upp ett tag. ser fram emot det som ska komma och gläds över ett år som började jobbigt men slutade hemskt fint. ikväll efter skivstång med elin på friskis låg jag hemma i hennes soffa och såg vilken fin lägenhet hon har. det har hon ju alltid haft men jag har liksom inte sett alla fina detaljer innan, det var så geggigt i huvudet förut. 21 månader utan substanser och kanske har allt blivit som det ska inne i skallen nu.
Kommentarer
Postat av: Finns det en superhjälte som har krämpor som vapen?
Du är helt fantastisk!
Blev alldeles tårögd av ditt inlägg, som kulturpensinär måste jag säga -Inspirerande min vän, sannerligen!
Puss puss!
Postat av: elin
ja, jag instämmer med min kulturtantväns inlägg!
Trackback
